Idag fyller Olivia 9 år. Det ska vi fira i dagarna tre... Phu..!

Är det ett ord? Engångsföreteelse? Ja, datorn godkänner det så det måste vara så...
Nu ska jag iallafall göra något som jag aldrig gjort förut och antagligen aldrig kommer att göra igen.
Jag ska lägga ut en bild på en familjemedlem. Självklart Rebecka..!

Ja vad tycks? Det gjorde vi bra va?

Jag har inte tränat mycket under graviditeten, för både min barnmorska och min pt sa till mig att ta det lugnt eftersom jag haft fyra missfall tidigare. Jag har promenerat och gjort lätt yoga när jag inte haft allt för ont. Nu är Rebecka sju veckor gammal, alltså ska min kropp vara läkt och jag kan börja träna ordentligt igen. Vi ska träna tillsammans, jag och Oliver. Målet är att springa milen nästa vår... Igår var vi på Intersport och köpte nya skor. Oliver, underbar som han är, betalade även mina skor. Han är F.d friidrottare, han sprang 400 meter när han var yngre och var rankad bland de tio bästa i Sverige ett par år så bra skor är otroligt viktigt för honom. Så vi kom hem med riktigt bra skor.

Så nu är det dags, vi ska ut på powerwalk, kanske ett par staplande löpsteg... Wish me luck...

Mina nya skor :-)

Nu har jag bloggat via mobilen ett par gånger och jag måste säga at jag gillar konceptet väldigt mycket!

Det är hur smidigt och lätt som helst, jag kan blogga från bilen, sängen ja till och med från toan.

Det är mycket lättare att lägga upp en bild från mobilen än från datorn.

Det som är negativt är väl att man inte har tillgång till "rampljuset", så jag kan inte skriva något där så att fler ser att min blogg existerar. Jag får förlita mig på att det är några som läser någorlunda regelbundet och klickar in i allafall.

Idag är det lördag, jag ska ÄNTLIGEN få äta en blodig stek till middag. Som jag har längtat!!

Idag har det tydligen varit internationella kattdagen såg jag att Ellen DeGeneres hade skrivit på Facebook.
Grattis alla katter...?
Jag hörde på radion att det även är internationella orgasmdagen...
....hmmm.....

Det är orsaken till detta något sena blogginlägg...
Du kanske också hinner med en eller två innan dagen är slut om du skyndar dig...

Idag är det ett år sen Oliver sa att han älskar mig första gången. Det har han ju glömt, vem kommer ihåg sånt? Förutom jag då? Idag sa han däremot att jag ser smal och smäcker ut. Det kändes precis lika bra som "Jag älskar dig"

När man får barn så vallfärdar släkt och vänner för att gratta och titta på det nya fantastiska lilla livet som har anlänt. Med sig har de gåvor av olika slag, kläder och någon form av gosedjur är det vanligaste, jag har själv varit en av de som springer ut till barnklädesaffärer och ojar mig över hur stort urvalet är, vad ska jag köpa? Man vill ju att föräldrarna ska tycka om det man köper och använda det iallafall en gång...
När jag nu själv har blivit mamma och får ta emot fantastiska presenter så kan jag säga att det faktiskt inte spelar så stor roll vad man köper, så länge det passar. Många köper en eller två storlekar för stort så bebisen kan ha det senare, vilket är jättekul det också. Jag och Oliver har köpt max fem plagg till Rebecka hittills, ändå har hon en garderob full av underbara kläder, Oliver sa häromdagen att det var väldigt mycket rosa och "hyshpysh" han får gå ut och köpa något som är lite mer "neutralt".
Det är helt ok för mig, jag gillar både "klassiska" barnkläder från polarn och pyret och jag gillar rosa klänningar med tillhörande "trosor" eller blöjskydd med spetsvolang.
Rebeckas farmor är duktig på handarbete, hon har sytt och broderat ett lapptäcke till alla sina barn och barnbarn, vi har alla diverse stickade sockar, koftor och halsdukar i regnbågens alla färger gjorda av härligt mjukt garn. Rebecka fick en filt som verkar trivas jättebra att sova under.
En barndomsvän till min mamma är också duktig på att sticka och hon skickade en söt kofta som Rebecka kan ha i höst och vinter. Jag har bara träffat henne en handfull gånger vill jag minnas, sist var nog på min mormors begravning för tjugo år sen... I alla fall, damen skickade en kofta och hon skickade även namnet på garnet hon har använt... "För det finns även byxor som du kan sticka själv kanske Nelly..?"
Eh... Ja, jo visst kan jag det... Jag har inte alltid tid att borsta tänderna, men sticka ett par byxor? Inga problem!
Tanter är roliga ibland...
Här är iallafall en bild på den fina koftan och namnet på garnet, kanske någon annan där ute som vill sticka byxorna till mig? Jag har ingen beskrivning, men du kanske kan gissa dig till hur du ska göra?
Tack på förhand i så fall..

Va? Kan detta vara möjligt? Den coola Stamp-E berättade idag att bloggplatsen finns som app....
Och kolla! Det gör den!
Så detta är en test, funkar det? Kan ni läsa detta? Blev mitt liv just lite lite lättare? Blogga från mobilen! Ascoolt ju! Så nu får ni kommentera och säga om det funkade!