Nu har jag ju bott här i det lilla samhället i snart två veckor. De senaste 24 timmarna har varit väldigt innehållsrika, jag är helt slut... Jag träffade läkare och barnmorska igår, mina förvärkar som jag haft har saktat av och även om jag fortfarande har dem så är de färre och svagare än vad de var innan. Så på måndag börjar jag jobba igen, halvtid. En del av mig skulle gärna stanna hemma nu, inte jobba alls tills bebisen är född och sen ha min föräldralegighet och njuta av den i sommar, men samtidigt känner jag att det kan vara lite skönt att komma in till den stora staden igen och jobba lite. 

I tisdags morse fick vi ett samtal från min svärmor, hennes man hade gått bort då på morgonen. Han var gammal och väldigt sjuk så vi gick alla och väntade på detta. Men som jag har sagt; Bara för att man vet att någon snart kommer att gå bort så gör ju inte det sorgen mindre, det går snabbare att komma igång med livet igen än om det är en fullt frisk ung människa, men när ens livskamrat försvinner så lämnar det självklart ett tomrum och en saknad som är jobbig.

Igår åkte vi hem till henne på kvällen, för att spendera lite tid och trösta, men innan dess hade vi några andra ärenden. Vi skulle hem till en av Olivers kompisar och titta på en barnvagn om de ska göra sig av med, deras dotter är två år nu och har en större vagn och även om detta är mitt första (och sista) barn så har jag inga "krav" att vi måste köpa allting nytt. Vi fick en spjälsäng av några vänner och Oliver ska bygga ett skötbord eftersom utrymmet där det ska stå är lite "komprimerat" så det får bli ett specialdesignat bygge. Så länge vi har nya kläder till honom eller henne, det är viktigt för mig, och några nya leksaker så tror jag inte att ett barn far illa av att sova eller åka runt i en begagnad vagn eller sova i en säng som en annan bebis har sovit i.

Vagnen var jättefin, tre olika delar, ligg del, bilstol och en del som går att sätta upp för när den har blivit så pass stor att den kan sitta. Så vi ska köpa den. Det känns bra.

Men innan vi anlände till dessa vänner åkte vi inom pizzerian, Oliver tyckte att jag skulle köra, så att jag lär mig att hitta i området, vilket han ju har rätt i. När vi kör ut från pizzerian så råkade det bara bli så att jag backade in i en lyktstolpe.. I mitt försvar så kom den från ingenstans, jag såg den inte, inte ens när jag stod där och har kört på den så ser jag den inte.. Det var absolut inte meningen och som tur var blev Oliver inte arg.

Vissa killar blir ju topp tunnor rasande när något händer med deras bil..och för ett par år sen hade det tydligen varit samma med Oliver.. Men han tog det bra och retades bara med mig och kommer antagligen att ge mig fler gliringar i framtiden, men jag kan ta det. Men jag ville inte köra något mer igår, så när vi skulle in i den djupa skogen för att jag skulle få massage så körde Oliver. 

Ja, jag fick massage igår, första gången på flera flera år. Jag har inte varit så förtjust i massage tidigare, jag gillar inte att en främling ska ta på mig och jag har problem med rygg/nacke och höfter så jag tycker varken att det är särskilt skönt eller avkopplande. Men Oliver har gått hos den här tjejen rätt länge och tyckte att det vore väldigt bra om jag också gjorde det, så igår var det dags.

Jag vet inte om det var jätteskönt... Det gjorde rätt ont och efteråt var jag väldigt yr i huvudet, kände mig full faktiskt. Idag är jag väldigt öm i axlarna och nacken och har fortfarande ont i ländryggen, men jag kommer nog att gå dit igen ändå.

Så efter denna mörbultning av mina muskler åkte vi hem till svärmor, hon har fått jättefina blommor av vänner och kollegor, det är skönt att se hur många som tänker på henne. Vi pratade lite om begravningen som är om två veckor, vilken musik som ska spelas osv. Det kommer att bli en fin ceremoni, sorglig självklart, det är ju begravningar, men det kommer att bli vackert.

Klockan tio åkte vi hem och både jag och Oliver somnade innan huvudet nådde kudden tror jag.

Idag kom Fluffy och lade en halv bajstolle på min huvudkudde, "Godmorgon, liksom"

Sen kunde jag ju inte somna om, så jag steg upp, åt frukost och strök lakan. Kan ni fatta? Jag STRÖK lakan. Med ett STRYKJÄRN. Ingen mangel som finns i källaren i huset jag bodde i inne i den stora staden. Efteråt fick jag sätta mig ner och pusta ut och tänka: Är jag vuxen nu som stryker mina lakan? Mamma stryker deras lakan... Jag har aldrig gjort det... Förräns idag då.

Sen bestämde jag mig för att köra in till samhällets centrum för att gå på Ica supermarket. Inte Maxi eller Kvantum, utan Ica Supermarket... Hur svårt kan det vara? Svårare än jag trodde iallafall. Det tog en halvtimme att hitta och medans jag körde runt, runt så såg jag två poliser med K-pistar!! I detta lilla samhälle!! Förstår ni hur spännande det var?

När jag äntligen körde in på parkeringen så var den avstängd. De håller på att gräva upp den förpirrade parkeringsplatsen!! Oliver har sagt varför, och vad de ska göra där...Men jag har glömt nu. (Kanske det är där den nya simhallen ska byggas?) Så jag fick parkera runt hörnet istället och när jag skulle betala biljetten så fungerade inte automaten. Jag tänkte att jag skulle ju bara in på Ica, det tar högst en kvart. Så jag skyndade mig in.

Jag var inte den enda som hade samma tanke... Men jag var den enda utan rullator eller käpp. Jag tror dock att jag ska köpa en käpp eller varför inte en sån där handikappscooter? Inne på Ica blev jag påkörd av en rullator, tanten som körde den bad inte ens om ursäkt!

Sen slog en gubbe mig på benen med sin käpp. Jag behöver något vapen att försvara mig med, det märker jag klart och tydligt!

Alla som tycker att pensionärer är söta och rara borde få huvudet undersökt! De är lika mycket ligister som en trettonåring! När jag kom ut till bilen så inser jag att jag har glömt att låsa den, jag hade inte ens stängt dörren ordentligt. Jag är så tacksam att den stod kvar! Om någon sett den trodde de antagligen att den var stulen och hade blivit dumpad där på parkeringsplatsen.  Jag körde direkt hem och lade mig på soffan en stund. Andas....

Ikväll ska vi hjälpa svärmor att tömma några av hennes mans grejer från lägenheten, min svåger kommer också. Imorgon är det fredag och helgen börjar! Det ska bli jätteskönt att bara få lufsa runt och vara med min Oliver.

Jag hoppas att ni alla får en härlig helg!