Snart!! Är det lördag och mitt flyttlass går till Olivers lilla by. Det ska bli så underbart skönt, inte bara för att vi då kommer att vara sambo på riktigt och få sova bredvid varandra varje natt, det ska också bli otroligt skönt att bo på ett ställe. Som det är nu har jag 2/3 av mitt hem hos Oliver, 1/3 här och hälften av det som är här ligger nerpackat. När jag behöver något så finns aldrig just det där jag är såklart. Så att man känner sig lite stressad är bara förnamnet, Oliver känner också av det fast på ett annat sätt. Att pendla som vi gjort nu det senaste halvåret tar lite på krafterna, även om man inte är gravid. Varannan vecka har han kört till mig två gånger, varannan vecka har jag varit hos honom två gånger, så det är klart att det sliter lite. Vi ser båda fram emot nästa helg då allting är klart och vi bara ska vara hemma och göra ingenting. Bara vi och barnen en hel helg i mjukisbyxor och inga måsten. Ljuvligt.

Nu sitter jag här i köket, klockan är 07:20 och jag borde fixa med min frukost. MEN, jag har ingenting att äta.. För ajg har resonerat som så här: Det är inte lönt att handla nu, jag ska ju ändå inte vara här, det kommer bara att ligga och bli gammalt och mögligt... Nu inser jag att var lite dumt, jag kunde ju ha köpt mjölk och bröd i alla fall.. Men men, det får bli några bragokex istället och så går jag till jobbet lite tidigare och äter där..

Förra vecka OCH denna veckan har det varit sportlov. Jag bor tydligen mitt på någon gräns mellan olika skolområden... vi har extra mycket att göra när det är skollov, då invaderas vi av barnfamiljer och unga tonåringar. Jag har inget emot barnfamiljer, men jag börjar utveckla en väldigt stor irritation mot människor i tretton-nitton års ålder. Tonåringar! Speciellt tretton-femton åringar, som är ute utan sina föräldrar.. Jag ska inte dra alla över en kam, jag träffar många artiga, gulliga "tweens" (tror jag att de kallas..) men när det kommer ett gäng på fyra fem killar, sätter sig och äter, smutsar ner lite överdrivet mycket och sen FRÅGAR mig om de ska plocka undan och jag säger: "Ja tack, ställ allting på brickvagnen där borta" och de sen skrattande går ut och tittar på mig med en väldigt nedlåtande blick.... Ja då blir jag lite irriterad...så när de kommer tillbaka och ber om ett glas vatten, ja då förvandlas jag till en otroligt elak häxa som bestämt säger "Nej det får ni inte, vi har stängt, ut med er!!"

Jag tar det lite som min rättighet som en gravid kvinna med foglossning att ibland uppföra mig riktigt ruttet mot de som - i min åsikt - förtjänar det.

Idag, tisdag, fyller min lilla mamma år. Vi firade henne i söndags med presenter och blommor och hon bjöd på god middag. Oliver och hans mamma var också här, verkligen jättehärligt. Idag ska jag bara upp och ge henne en grattiskram och prata lite, sen måste jag packa ihop lite mer saker här.

Som sagt...snart, snart, snart.....