Jag blev ju firad i lördags, av min härliga familj. Mamma och pappa och hela min nya familj. Men jag fyllde år i måndags. Jag och min svägerska var på babyrytmik på em, jag hade mina nya stövlar på mig, kände mig jättesnygg, men AJ! Skavsår på lilltån!!

Så ont!!
Men jag kämpade på och kom hem till min härliga sambo, som hade en present till mig. En till!! Ett stort paket låg på köksbordet och väntade på mig, snacka om att bli bortskämd!

Jag är ju världens mest frusna människa, jag sover under två täcken och en filt och har två vetekuddar som jag värmt i micron innan jag lägger mig.
Så i mitt paket låg en ny pyjamas.

Och sockar. De mjukaste sockar jag någonsin ägt, de är av chenille. Jag vet egentligen inte riktigt vad chenille är, så nu vill jag inte höra att det är chinchillaskinn eller något liknande!!
De är så mjuka och varma! Om ni får chansen att äga ett par sockar i chenille så ta den!!! Ni kommer inte att ångra er!

Det känns lite vemodigt i hjärtat och magen. Min granne har nu flyttat, hon har flyttat till en lägenhet inne i stan och hennes ex bor kvar i huset bredvid oss. Han hade lovat henne att vara här den här helgen, hjälpa henne att flytta, hjälpa henne med barnen. Men... nej... Han stack till Köpenhamn med sin nya istället. Han är ett stort svin. Ni måste hålla med mig om det...!!
Jag försöker att andas lugnt, talar om för mig själv att det inte är mig han har varit otrogen mot.. Det drabbar inte mig, men jag har varit där. Jag har stått där, trott att han skulle hålla sina löften, och sen ännu en gång insett att jag ännu en gång blivit sviken. Jag vet hur hon känner sig nu.

Men nu är det inte mig detta händer, min kärlek är stark, härlig och vacker. Jag har känt och tänkt på nu ett par veckor, att vår kärlek, min och Thomas, är annorlunda, det känns som att vi har kommit till en annan "plattform" tagit ett steg framåt, kommit till en ny plats med vår kärlek. Det känns starkare än någonsin, jag är mer harmonisk, i mig själv, i min relation, i livet.
Förälskelsen har djupnat, stärkts och jag är så otroligt kär i min fantastiska sambo. Jag kan för första gången slappna av, låta honom älska mig. Vila i den vetskapen, att han älskar mig och allt är bra, varmt och tryggt.
Jag är lycklig.

Det blev en bra helg, trots strömavbrott. I fredags efter att jag skrivit inlägget här ringde jag till min svägerska, vi tog våra tjejer och gick på en lång promenad vilken avslutades hos min svärfar med fika. Jag fick kräka av mig om hur synd jag tyckte om mig själv och äta en god lunch, sen kände jag mig bättre och när jag kom hem var jag på bra humör igen. Thomas lagade maten, vi fick dock skippa efterrätten eftersom marängen skulle bakas i ugnen i två timmar, det fanns helt enkelt inte tid till det. Men det blev en lyckad kväll ändå. I lördags vaknade vi lite senare än vanligt, pt en mysig frukost och sen körde jag till Ica för att handla det sista för kvällen.
Våra gäster anlände kl 18 med blommor och presenter. Jag blev så bortskämd! Jag fick serveringsbestick som jag önskat mig av min svärmor, ljusstakar och ljus av Sebbe och Linnea, presentkort på Väla av min svägerska och min svärfar och av mamma och pappa fick jag stövlar och en mysdräkt.

Riktigt bortskämd... Jag fick två par...
Sen var det då presenten från Thomas...

Ett litet hårt paket... Uppenbarligen från en juvelerare. Jag kunde känna spänningen i luften, jag kände hur mamma och min svärmor höll andan...
Skulle det ske? Nu?? Skulle han ställa en fråga?

Nej, Thomas skulle aldrig fria inför hela sin familj, det är inte hans stil...
Men jag fick ett par otroligt vackra örhängen.

Jag hade faktiskt önskat mig små örhängen, eftersom Elin snabbt drog av mig mina långa dingelidong örhängen sist jag försökte klä upp mig...
Så jag hade en jättehärlig kväll, jag är otroligt lycklig fast Thomas inte friade ? det kommer kanske en annan dag...?

Att bo "på landet" har både för och nackdelar. Just idag har det dock bara nackdelar... Strömavbrott.... Vi hade strömavbrott hela natten lör-sön och hela natten mån-tis... Nu har vi haft strömavbrott av och till sen kl 9 imorse... Och jag ser ingen anledning till det!!!! Så mycket blåser det inte!!! Jag blir så arg att jg går här hemma och svär för mig själv, jag hötter med händerna, stampar med fötterna och är bara arg!!!!!
Ge mig tillbaka strömmen!!!
Jag håller på och tvättar!
Jag ska förbereda mat till ikväll när vi får gäster!
Imorgon ska vi fira min födelsedag, då kommer det tretton personer hit, då har jag inte tid att vara strömlös!!!!

Jag åker till Väla och shoppar på mitt kreditkort!!!
Fan! Rent ut sagt!!!

Jag undrar lite.....

Enligt min statistik så har jag max 5 besökare om dagen till min blogg... Det är ju lite trist om man ska vara ärlig....

Hur får man fler läsare? (och nu vill jag inte ha ett spydigt svar som säger; "Skriv bättre.....")

Jag vill inte lägga ut en länk på facebook så att alla mina bekanta kan läsa den.... Min blogg är ju inte "hemlig" längre men jag vill inte att alla som jag har träffat ska läsa mina tankar..

Men visst hade det varit kul om det var fler än 5 som läste vad jag skriver...Ibland är det bara 2.... 

Är det dags att lägga ner igen?

Jag blir ju lite förundrad, när jag läser i "Rampljuset" att "Idag har jag haft 100 besökare på bloggen!!!!" och när jag går in på den bloggen så handlar det om sims, eller hur man ryktar en häst.....

Vem kollar det????

Eller är det de själva som loggar in på sin egen blogg 100 gånger?

Så kanske det är...?

Om det finns några tips på hur man får fler läsare så tar jag gärna emot tips....

Ha det fint!

Ångest är en konstig sak, eller det är ju ingen sak, men ångest får oss att göra konstiga saker. I allafall gör jag det, när jag har ångest.
Ångest kan leda till panikattacker, så att man går omkring och konstant har andan i halsen, så att det gör fysiskt ont i halsen och ner i bröstkorgen.
Ångest gjorde att jag glömde bort att jag har gått ner i vikt så när jag skulle köpa nya underkläder häromdagen köpte jag samma storlek som för fyra år sen, och jag glömde be att de skulle plomberas, så jag får inte lämna tillbaka dem... Så nu har jag tre par (i och för sig väldigt snygga) trosor i stl xxxl liggandes i min underklädeslåda... Jaha...

Ångest fick mig att börja gråta när jag stod i omklädningsrummet på gymet och jag inte kunde få av mig min träningsjacka eftersom armbandet med telefonen i hade fastnat...

Ångest fick mig precis att gråta ner i degblandningen för att mjölken var gammal och klumpades när den blandades med smält smör.

Ångest suger!

Ångest får mig att vara otrevlig mot mina föräldrar.
Som är de sista som förtjänar det.

Thomas fick "Sagan om ringen" extended version boxset i julklapp...
Han älskar de filmerna! Och var så exalterad över allt extra material.
Det var inte jag....
Jag gillar inte fantasygenren... Fast jag älskar Harry Potter. Och spöken...
Men just Tolkien.... Njae, jag har svårt för dem.. Jag har aldrig läst någon av hans böcker, de är ju tre miljoner sidor långa... Där går min gräns....
Men, eftersom jag älskar min sambo otroligt mycket, så sa jag att självklart ska vi se dem tillsammans...
Jag var vaken mestadels av tiden, slumrade bara lite lite... Men jag tyckte det var ganska tråkigt ändå. Extended version....det betyder att varje film är fyra(!) timmar lång... Jäääsp....
Den tredje filmen var ok... För där dyker det ju upp en arme av spöken, vilket gjorde det hela lite intressant...

Jag försökte verkligen tycka om karaktärerna och Viggo Mårtenson som spelar..... Ja vad heter nu den karaktären.... Jag har glömt..Men Viggo är ju väldigt stilig, det går inte att förneka.  

Jag minns första gången jag skulle ge mig på att se denna trilogi, jag bodde i England och umgicks med en tjej som sa att det var fantastiska filmer, mina "roomies" hade boxsetet och vi bestämde att vi skulle se alla tre filmer en kväll.

Jag somnade så klart, så jag såg inte mycket alls av dem. Men min kompis sa till mig att faktiskt så är Frodo och sam homosexuella och det är en del i filmen där de bekänner sin kärlek för varandra.

NÄHÄ???!!!! Gaysex i Sagan om ringen??? Du måste skämta!!

Men hon svor att det var sant!! 

Hon talade också om för mig när när det var som de "kom ut".... Jag tyckte inte att det var jätteupenbart att de tillkännagav sin kärlek för varandra, men...det är ju Tolkien, sagan handlar om en ring, inte om kärlek....

Jag frågade mina "roomies" som är riktiga Tolkienfanatiker om de visste att Frodo och Sam var ett par?

De skrattade så de grät.

Nej, Maria, din bimbo, de är INTE ett par och jösses vad du är lättlurad!!

Hmpf! Jag tror filmerna hade blivit bättre med lite "Hobit+Hobit loving"

För ett par år sen när jag pluggade så var vi på ett studiebesök med skolan, vi åkte i en minibuss som en av våra lärare körde, jag och en tjej som heter Louise satt längst bak och snackade lite. Jag får syn på en kvinna som går på trottoaren, lite överviktig, och helt "fel" klädd för sin kroppstyp (jag vet, jag VET, jag ska skita i vad andra har på sig, alla får klä sig hur man vill, hon tyckte nog att hon var jättefin, och det är jättebra. Jag har en viss beundran för de som totalt struntar i hur de ser ut, men i allafall..) hon hade chockrosa leggings, som var lite för små så de var lite genomskinliga för tyget var uttöjt till max.. Hon hade även en chockrosa täckjacka och en rosa mössa. Jag såg henne bakifrån, vi var på väg att köra förbi henne, jag säger till Louise; Kolla henne, snygga kläder... Precis när Louise tittar kör vi om henne så Louise ser henne framifrån och börjar skratta, hon riktigt skrikskrattar, tårarna rinner och hon får nästan inte luft. Jag tänkte att det kanske var en lite överdriven reaktion, SÅ rolig såg hon inte ut...Men eftersom Louise skrattar så hysteriskt, börjar jag också gapskratta. Till slut får Louise fram "Hon ser ut som en ORCH!!!" Eh jaha....Jag vet inte vad en Orch är..... Men tittar åter på tanten och hennes ansikte ser lite deformerat ut... Jättekonstigt, hennes ansikte var liksom täckte av "bulor" jag tyckte faktsikt synd om henne, det kan inte vara lätt att se ut så....

När vi kom tillbaka till skolan försökte Louise hitta en bild på en Orch, men hittade ingen som såg ut som den hon menade, hon pratade om någon ledare för Orcherna.... Jag fattade ingenting....

Nu gör jag...Nu vet jag hur ledaren ser ut, som ledde Orcherna i strid i tredje filmen. Och tanten med de rosa kläderna såg ut precis som honom. Jag kan inte heller hitta en bild på honom, men ni som har sett filmerna vet vem jag menar..?

Typ så här, fast ändå inte...  

Eftersom jag satt och såg alla tre filmerna med Thomas så ska han se tre filmer som jag väljer, hittills har vi sett "The other woman" med Cameron Diaz, den var jätterolig, vi kan båda rekommendera den. Och It's complicated, med Meryl Streep, Alec Baldwin och Steve Martin. Det är en av mina favoritfilmer, hysteriskt rolig.

Så jag har en film kvar..... Funderar på om det ska bli en av Sex and the cityfilmerna... Eller "Dumpa honom"Jag älskar denna filmen, jag älskar filmer som handlar om relationer, jag skulle kunna dissikera den här filmen efteråt... Thomas skulle hata den.... 

Jag kanske väljer en annan film...Men nu har ju Hobitfilmerna också kommit. Även de är tre(!!) stycken.

Varför?? 

Hur mycket kan det finnas som är värt att veta om en Hobbit??

Om han köper dem, och jag ser dem med honom, då blir det BÅDA Sex and the cityfilmerna OCH "Dumpa honom"....

Vi har haft lunchgäster idag. Två tjejer som jag pluggade med, och deras respektive.
Jag, Petronella och Amanda umgicks ett tag väldigt mycket. Petronella sov hos mig varje helg och vi tre var ute och på fester. Sen träffade Amanda Sara och för att göra historien väldigt kort, gifte sig och de fick barn en månad efter mig.
Nu i höstas träffade Petronella Patrik och de förlovade sig på nyårsafton.
Vi har träffats några gånger under hösten men alltid hemma hos Amanda och Sara så i december bestämde jag att få ihop oss hos mig, egentligen tänkte jag att vi skulle ha tjejlunch, så jag blev lite förvånad, nästan lite irriterad när Petronella pratade om att Patrik skulle med... Varför måste han det? Kan han inte låta oss tjejer träffas själva?
Antagligen eftersom att Sara är en tjej, har jag tänkt att "det är klart att hon ska med" fastän hon inte pluggade tillsammans med oss...

Iallafall, vi bestämde innan jul att vi skulle träffas idag, de skulle komma hit och vi skulle äta lunch!
I lördags får jag ett "gruppmess" från Petrinella där hon undrar var vi ska vara? Ska vi laga mat ihop? Patrik vill gärna laga mat till oss medans vi snackar, de tänkte att vi kan ju äta fläskfilé med potatisgratäng och sparris inlindad i bacon, gillar vi alla det?
Amanda svarar att hon äter bara svenskt kött, och hon hade för sig att vi skulle vara hos mig?
De diskuterar fram och tillbaka detta med svenskt kött VS danskt eller Irländskt kött....
Jag blev lite förvånad och igen nästan irriterad över att de helt plötsligt skulle bestämma mat och Patrik tydligen skulle laga den. I MITT kök....?
Är jag konservativ nu, eller är det en konstig sak...?
Jag skrev tillbaka att jag hade tänkt göra tacogratäng och sallad....och de fick komma på lunch för vi skulle bort kl 18.....
Jag fick; "oki" som svar

Eftersom att min hjärna är som den är, så började den jobba på heltid. Och jag har gått omkring och haft nästan ångest över att de skulle komma. "Tänk om de inte gillar maten? Är det svenskt kött? Tänk om de sura?"
Ja ni vet... Hjärnspöken på hög nivå....

Så kom de då, och det var jättebra. Mysigt och härligt på alla sätt och vis ?
Jag måste sluta oroa mig, de är mina vänner, de tänker inte onda tankar om mig, de tycker inte att jag är patetisk, de gillar mig för den jag är.
Och när det kommer till maten..... De älskade den! Tog både två och tre gånger.
Så det blev en jättehärlig eftermiddag. Nu är det dags för mig att sova, ögonen går i kors på mig.
Godnatt, sov gott