En av mina f.d kursare fick ett planerat kejsarsnitt idag, jag vet inte hur det gick, men jag förmodar att allt har gått bra. Här är allt som igår, i förrgår och dagen innan dess. Fortfarande ingen bebis.

Jag har mått ganska dåligt de senaste dagarna, mått illa, obeskrivligt trött, yr i huvudet och ja allmänt dålig helt enkelt. Jag hade egentligen en tid till barnmorskan idag, men jag orkade helt inte köra en timme ner till storstaden och sen en timme tillbaka igen. Jag hade bara inte energin till det. Så jag ringde henne och vi pratade lite, hon frågade hur jag mådde vilket fick mig att börja gråta, stora, salta tårar, fulla med gravidhormoner trillade ner i min tekopp. Jag berättade hur otroligt trött jag är hela tiden, hur jobbigt jag tycker det är när jag har ringt till förlossningsavdelningen och antingen blivit ifrågasatt varför jag ringer just det numret eller om jag kan ringa "senare". Jag vet att det är barnsligt och att det beror på hormoner, men varför kan jag inte få lov att vara hormonell och ställa en massa frågor?

Annika - som min barnmorska faktiskt heter - tröstade mig och sa att hon ville inte bara släppa mig, hon vill att jag blir kollad en sista gång hos någon och kunde jag ringa till min nya vårdcentral och prata med någon där?

Jag sa att jag kunde göra ett försök, men just nu känner jag bara att "alla" är emot mig och jag får inte alls det stöd jag önskar. 

"Ring dem, är de otrevliga så ring mig igen" sa hon

"Ok...."

Så jag tog ett djupt andetag och ringde. Jag fick prata med en jätterar kvinna som sa att hon skulle skicka ett mejl till mödravårdsavdelningen, det är en ganska stor VC, de har allt under ett tak; VC, BVC, MVC, psykologer...ja allt man kan behöva... Hon lovade också att de skulle höra av sig till mig antingen idag eller imorgon.

Mindre än två timmar senare får jag ett samtal från en barnmorska.

Även hon jätterar, hon hälsade mig välkommen och sa att allt skulle lösa sig utan några problem men jag behöver fylla i några papper, kunde jag komma imorgon kl 11:00 så gör de även en undersökning då?

"Eh, ja..det går bra"

Så allt går att lösa, jag känner mig mycket bättre nu och ser fram emot att komma dit imorgon.

Nu är jag åter i min soffa, laptop i knät och Criminal Minds på tv:n

Jag och Oliver grillade kyckling till middag vilket avnjöts med nypotatis, sparris och sallad med tomater, rädisor och färsk basilika. Munorgasm utan dess like...

Hoppas ni alla har en skön måndagskväll.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag inser att jag glömde lägga upp den viktigaste bilden från NY!!! Här är hon, hon som artikeln handlade om som jag läste när jag var femton... Hon som jag ville se. Nästa gång ska jag ta färjan ut till henne. Ta på henne, åka upp i kronan. S...

Vi är hemma. Väskorna uppackade. Tvättmaskinen går varm och vi har ätit köttbullar med makaroner. Tillbaka till verkligheten, tillbaka i mitt älskade Svenssonliv. Vi har haft en fantastisk vecka. Jag är så glad att jag äntligen har fått uppleva ...

Idag är det muntert här.... Sitter och tittar på whiteboardtavlan där någon har skrivit lite "peppmeningar".... "Vi har gjort ont så länge vi har funnits" "Den som lider får se" "Vi har inte ärvt grymheten, fulheten och elakheten från våra förä...

Känslan när man får veta att någon som är två år yngre än en själv ska bli farmor..... ...

Idag är en ny dag, jag känner mig lite dum efter gårdagens blogginlägg.. Jag läste precis vad jag hade skrivit och jag låter ju lite lagom desperat och allmänt galen... Men.... Det är väl så ibland, man säger/skriver något som inte är riktigt genomtä...