Jag har inga syskon, jag är mina föräldrars enda barn, jag har inga styvsyskon heller. Så jag står ibland handfallen när de stora barnen bråkar här hemma. Jag önskade mig ett syskon så mycket att jag ibland fick ont i magen. Jag bönade och bad mina föräldrar att skaffa ett barn till, men.... Det blev aldrig så. Under åren var jag ibland grön av avundsjuka när mina tjejkompisar sa: Jag och min syster..... Jag och brorsan...

Idag blev jag väckt av: Aj aj aj aj, sluta, SLUTA. Det gör ont, aj aj aj!!! Sen hör jag en duns och någon gråter... Så jag steg upp, stod i hallen i bara trosor och linne, håret på ända (jag måste ha gett dem världens chock...) och frågade "Vad händer?????"
"Hon ramlade"
Så när jag hör aj aj aj aj sluta!! Gör hon sig själv illa??
"Nej...."

Varför???
Varför bråkar man med sina syskon?
Jag fattar att man blir irriterad, arg, ledsen, förbannad, ja alla möjliga känslor kan man få när det kommer till sina syskon. Jag typ fattar det. Men just den här ilskan som gör att man bara måste göra sitt syskon fysiskt illa?
Nej det fattar jag inte....
Kan någon förklara för mig?
Snälla...
Jag vill verkligen förstå....