Vi har haft lunchgäster idag. Två tjejer som jag pluggade med, och deras respektive.
Jag, Petronella och Amanda umgicks ett tag väldigt mycket. Petronella sov hos mig varje helg och vi tre var ute och på fester. Sen träffade Amanda Sara och för att göra historien väldigt kort, gifte sig och de fick barn en månad efter mig.
Nu i höstas träffade Petronella Patrik och de förlovade sig på nyårsafton.
Vi har träffats några gånger under hösten men alltid hemma hos Amanda och Sara så i december bestämde jag att få ihop oss hos mig, egentligen tänkte jag att vi skulle ha tjejlunch, så jag blev lite förvånad, nästan lite irriterad när Petronella pratade om att Patrik skulle med... Varför måste han det? Kan han inte låta oss tjejer träffas själva?
Antagligen eftersom att Sara är en tjej, har jag tänkt att "det är klart att hon ska med" fastän hon inte pluggade tillsammans med oss...

Iallafall, vi bestämde innan jul att vi skulle träffas idag, de skulle komma hit och vi skulle äta lunch!
I lördags får jag ett "gruppmess" från Petrinella där hon undrar var vi ska vara? Ska vi laga mat ihop? Patrik vill gärna laga mat till oss medans vi snackar, de tänkte att vi kan ju äta fläskfilé med potatisgratäng och sparris inlindad i bacon, gillar vi alla det?
Amanda svarar att hon äter bara svenskt kött, och hon hade för sig att vi skulle vara hos mig?
De diskuterar fram och tillbaka detta med svenskt kött VS danskt eller Irländskt kött....
Jag blev lite förvånad och igen nästan irriterad över att de helt plötsligt skulle bestämma mat och Patrik tydligen skulle laga den. I MITT kök....?
Är jag konservativ nu, eller är det en konstig sak...?
Jag skrev tillbaka att jag hade tänkt göra tacogratäng och sallad....och de fick komma på lunch för vi skulle bort kl 18.....
Jag fick; "oki" som svar

Eftersom att min hjärna är som den är, så började den jobba på heltid. Och jag har gått omkring och haft nästan ångest över att de skulle komma. "Tänk om de inte gillar maten? Är det svenskt kött? Tänk om de sura?"
Ja ni vet... Hjärnspöken på hög nivå....

Så kom de då, och det var jättebra. Mysigt och härligt på alla sätt och vis ?
Jag måste sluta oroa mig, de är mina vänner, de tänker inte onda tankar om mig, de tycker inte att jag är patetisk, de gillar mig för den jag är.
Och när det kommer till maten..... De älskade den! Tog både två och tre gånger.
Så det blev en jättehärlig eftermiddag. Nu är det dags för mig att sova, ögonen går i kors på mig.
Godnatt, sov gott